2011-03-15
18:32:49
18:32:49
YAY! : D
Åh...Åh... ÅH! Åh min Gud, du har haft barmhärtighet med mig! Dessa dagar, dessa vackra, soliga, underbara dagar...
Ja, vi alla vet det. Vi känner det, det som finns i luften. Vi vet att våren är påväg. Och det gör att euforin inom mig bara inte kan undvikas. Det är sol, sol, sol och PLUSGRADER for crying out loud!
Jag tog mig an uppdraget att införskaffa en vårjacka alldeles i slutet av mars. En tunn, marinblå oversize-jacka med stor luva från Monki. Den är så skön, så lätt, så... Vårig! Jag använde den någon enstaka dag under sportlovet, men jag hindrades eftersom någon slags högre makt hade andra, mindre mysiga väderplaner. Så den rutiga ulljackan fick sitta på min överkropp igen.
Men jag vägrar, och då menar jag vägrar, ha på mig ulljackan när jag faktiskt ser att det är några ynka plusgrader på morgonen innan jag ska gå till bussen. Jag har fått huttra en del, men det är värt det. Känslan av att inte vara tung och osmidig av på grund av en... Ja, tung och osmidig vinterjacka, den känslan är ju totalt underbar.
Totalt underbart, om inte min lyckligt soliga vårvärld raseras av ett förödande storm-snöoväder. Dock räknar jag med ett sådant...
Min jacka. Den är ganska mycket snyggare på.
Ja, vi alla vet det. Vi känner det, det som finns i luften. Vi vet att våren är påväg. Och det gör att euforin inom mig bara inte kan undvikas. Det är sol, sol, sol och PLUSGRADER for crying out loud!
Jag tog mig an uppdraget att införskaffa en vårjacka alldeles i slutet av mars. En tunn, marinblå oversize-jacka med stor luva från Monki. Den är så skön, så lätt, så... Vårig! Jag använde den någon enstaka dag under sportlovet, men jag hindrades eftersom någon slags högre makt hade andra, mindre mysiga väderplaner. Så den rutiga ulljackan fick sitta på min överkropp igen.
Men jag vägrar, och då menar jag vägrar, ha på mig ulljackan när jag faktiskt ser att det är några ynka plusgrader på morgonen innan jag ska gå till bussen. Jag har fått huttra en del, men det är värt det. Känslan av att inte vara tung och osmidig av på grund av en... Ja, tung och osmidig vinterjacka, den känslan är ju totalt underbar.
Totalt underbart, om inte min lyckligt soliga vårvärld raseras av ett förödande storm-snöoväder. Dock räknar jag med ett sådant...
Min jacka. Den är ganska mycket snyggare på.
2011-03-01
17:35:04
17:35:04
Allmänt
Åh Gud, jag måste verkligen skaffa en profilbild till bloggen. Som ni säkert förstår, (eller ja, det var väl ingen som märkte det eftersom min blogg inte är en särskilt välbesökt sådan), så har jag krånglat en del med designen. Tanken var att jag skulle ändra till en annan grunddesign (den jag har nu för tillfället), och ha en annan header. Den idén ville inte fungera, självklart, så det är därför det ser ut som det gör. Opersonligt, ofärdigt och icke-Ida. Så jag ska nu försöka mig på att göra så att jag åtminstone har en profilbild. Wish me luck! : D
Provade att fota lite med en av skolans Nikon D50 förut inför en fotouppgift i medieproduktionen. Här är några bilder:
SKIIIIIITTRÅKIGAAAA : D
Provade att fota lite med en av skolans Nikon D50 förut inför en fotouppgift i medieproduktionen. Här är några bilder:
SKIIIIIITTRÅKIGAAAA : D
2011-02-24
10:08:27
10:08:27
Verkligen jätteglad
Ja, nu känner jag verkligen vad extremt mycket gladare jag blev av att se honom! Jag var nedstämd och tyckte synd om mig själv för att skolan är en pain, men bara korta åsynen av honom gjorde så att den här dagen känns så mycket lättare att gå igenom.
Och han var väldigt fin i håret.
2011-02-24
10:03:51
10:03:51
-
Jag träffade precis min pojkvän i våran slitna caféteria här på Älvkullen. Jag blev väldigt glad. Jag tycker om honom väldigt mycket.
2011-02-17
12:00:06
12:00:06
-You have 0 friends.
Nu får det vara nog. Vad gör jag för fel? Varför känns det som om jag är den mest ointressanta på jordklotet?
Facebookuppdateringar och blogguppdateringar. Det gör jag relativt ofta. Men mina 213 vänner på facebook och tjugo läsare på bloggen har på något sätt.. Svikit mig. Jag tittade precis igenom min blogg, och de senaste månaderna har det stått under varenda inlägg "0 kommentarer". Som om datorn ger mig en mental bitchslap och säger "Du är värdelös och otroligt ointressant".
Jag har gjort Facebookuppdateringar till en vana, men ändå... Inte många som gillar eller ens kommenterar. Är jag så störande? Gud, jag känner att jag är väldigt melodramatisk här, men ändå! Jag förstår inte vad jag gör för fel. Jag är ju bara mig själv...
Jag ser inte mina funderingar kring min opopularitet som jordens undergång. Men jag förstår inte...
Den här killen är ju sig själv, och har nu fans över hela Sverige. Jag kanske borde vara lite mer som honom...
Facebookuppdateringar och blogguppdateringar. Det gör jag relativt ofta. Men mina 213 vänner på facebook och tjugo läsare på bloggen har på något sätt.. Svikit mig. Jag tittade precis igenom min blogg, och de senaste månaderna har det stått under varenda inlägg "0 kommentarer". Som om datorn ger mig en mental bitchslap och säger "Du är värdelös och otroligt ointressant".
Jag har gjort Facebookuppdateringar till en vana, men ändå... Inte många som gillar eller ens kommenterar. Är jag så störande? Gud, jag känner att jag är väldigt melodramatisk här, men ändå! Jag förstår inte vad jag gör för fel. Jag är ju bara mig själv...
Jag ser inte mina funderingar kring min opopularitet som jordens undergång. Men jag förstår inte...
Den här killen är ju sig själv, och har nu fans över hela Sverige. Jag kanske borde vara lite mer som honom...
2011-02-16
10:49:38
10:49:38
Ondske-håret tar över
Jag känner hur paniken kommer fram mer och mer för varje dag. Jag lider och andra lider garanterat då deras ögon borde bli sönderfrätna från synen av mitt nu halvmeters-utväxt-förpestade hår. Ja, ni läste rätt. Jag har så länge jag kan minnas varit "tjejen med utväxt". Hela sjuan hade jag en lång, råttfärgad vedervärdig utväxt kring mitt blekta hår, och jag känner nu hur jag börjar komma in i ett likande tillstånd igen.
Det var nu synnerligen längesedan jag tog mig an mödan att bleka utväxten helt och hållet, i och med att jag sedan ett tag tillbaka haft planer på att bli mer naturblond. Med naturblond menar jag alltså att jag inte längre ska ha helblekt hår, utan bara slingor. Så, för ett par veckor sedan tog jag min mamma till hjälp och drog lite slingor i den mörka kransen kring mitt huvud. Skillnad: ingen skillnad alls. Så monstret till utväxten har växt till sig, och blivit stark. Jag tror den börjar smida planer på att ta över världen, och det är jag som först kommer att drabbas.
Pengar har jag brist på, så mer slingmedel som kan hålla utväxtens ondska tillbaka, har jag inte råd med. Finns det någon eldsjäl där ute som vill hjälpa en ung kvinna i nöd?
...Nej, jag trodde väl inte det.
Det fanns en anledning till att jag skar bort en del av mitt huvud...
Det var nu synnerligen längesedan jag tog mig an mödan att bleka utväxten helt och hållet, i och med att jag sedan ett tag tillbaka haft planer på att bli mer naturblond. Med naturblond menar jag alltså att jag inte längre ska ha helblekt hår, utan bara slingor. Så, för ett par veckor sedan tog jag min mamma till hjälp och drog lite slingor i den mörka kransen kring mitt huvud. Skillnad: ingen skillnad alls. Så monstret till utväxten har växt till sig, och blivit stark. Jag tror den börjar smida planer på att ta över världen, och det är jag som först kommer att drabbas.
Pengar har jag brist på, så mer slingmedel som kan hålla utväxtens ondska tillbaka, har jag inte råd med. Finns det någon eldsjäl där ute som vill hjälpa en ung kvinna i nöd?
...Nej, jag trodde väl inte det.
Det fanns en anledning till att jag skar bort en del av mitt huvud...
2011-02-07
15:44:00
15:44:00
Misslyckad bloggare, ja!
Dryper av avundsjuka. Jag frågade precis Stéphanie, som också bloggar, hur många läsare hon har ungefär. Innan jag fick svaret frågade hon hur många jag har. Motvilligt och lågmält sade jag "...Tja.. 20 läsare per inlägg ungefär...". Det kändes inte bra. Svaret jag fick var att hon har ungefär 50-150 läsare. Jag tappade hakan, dog, drog upp hakan och uppstod igen. "HUR GÖR DU?", var min nästa fråga, medan jag kände skammen komma fram ännu mer inom mig. Hon gör precis som jag. Fast förmodligen väldigt mycket mer frekvent; hon uppdaterar.
Men, jag som trodde att min blogg var relativt intressant. Hur kan jag vara en så otroligt misslyckad bloggare? Jag förstår ingenting.
Jag hade dessutom tänkt, att jag kunde göra reklam för min blogg när jag har med mina krönikor i NWT. Det får man tydligen inte. Så hoppet om några fler läsare på det sättet försvann.
Nu väntar jag på Elin. Vi ska ha tacokväll och vara rebelliska imorgon. Hej.
2011-02-04
08:59:24
08:59:24
Underbara misslyckande...
Jag har nu överträffat mig själv i misslyckande. Jag spenderade för ovanlighetens skull natten hos min moder i Det Gudsförgätna. Jag har då turen att ha en busshållplats ungefär tjugofem meter utanför mitt hus. Och vilken jubelidiot missar då bussen ändå? - Jo, JAG! :D
Jag hade stressat hela morgonen för att få smink på plats, smörgåsar in mah belly och plattången hade fått mitt hår att inte längre se ut som om jag vaknat i helvetets eldar. Stress, stress, stress. Klockan 08:25: Jävlar, nu går bussaten om två minuter. Det susade till utanför mitt fönster, och jag förträngde tanken på att det var fordonet som skulle ta mig till skolan. "Nej, det är bara en lastbil. Bara en lastbil. Lugn nu.", tänkte jag i all panik, medan jag slängde på mig skorna som tog ungefär en halv evighet att knyta. Jag gick lugnt till hållplatsen, och stod där tills klockan blivit 08:35. Nu var det försent. Allt stressande förgäves.
Så med ilska i blicken och oerhörd besvikelse bubblande inom mig vandrade jag tillbaka till huset där jag skulle få möta min mammas vrede.
C'est la vie, c'est la vie, C'EST LA VIE! :DDDD
Jag hade stressat hela morgonen för att få smink på plats, smörgåsar in mah belly och plattången hade fått mitt hår att inte längre se ut som om jag vaknat i helvetets eldar. Stress, stress, stress. Klockan 08:25: Jävlar, nu går bussaten om två minuter. Det susade till utanför mitt fönster, och jag förträngde tanken på att det var fordonet som skulle ta mig till skolan. "Nej, det är bara en lastbil. Bara en lastbil. Lugn nu.", tänkte jag i all panik, medan jag slängde på mig skorna som tog ungefär en halv evighet att knyta. Jag gick lugnt till hållplatsen, och stod där tills klockan blivit 08:35. Nu var det försent. Allt stressande förgäves.
Så med ilska i blicken och oerhörd besvikelse bubblande inom mig vandrade jag tillbaka till huset där jag skulle få möta min mammas vrede.
C'est la vie, c'est la vie, C'EST LA VIE! :DDDD
2011-02-03
23:45:37
23:45:37
Imorgon igen
Imorgon händer det. Eller, imorgon händer det igen. Det där som hände den elfte november också. Det datumet då det kändes så ypperligt att fråga bibliotikarien om de hade NWT på skolan. Ja, för den dagen publicerades ett av mina... Verk i NWT. En krönika från moi, som jag var satans nöjd med. Och imorgon, fredagen den fjärde februari är det dags igen. Då kommer jag ha den där spännande pirrande känslan i magen ända fram till lunch, för då kan jag öppna NWT i biblioteket, betrakta mitt verk och bilden på mig bredvid det - igen.
Det kommer vara fint. Och förhoppningsvis lite roligt. Jag gjorde dessutom reklam för min blogg under "tips:", som kommer stå under min krönika. Det skola bli mycket intressant för att se om jag får några nykomlingar till den lilla samling läsare jag har här.
Guten nacht.
Kolla även in systers fotoblogg!: http://emasphotography.blogg.se
Det kommer vara fint. Och förhoppningsvis lite roligt. Jag gjorde dessutom reklam för min blogg under "tips:", som kommer stå under min krönika. Det skola bli mycket intressant för att se om jag får några nykomlingar till den lilla samling läsare jag har här.
Guten nacht.
Kolla även in systers fotoblogg!: http://emasphotography.blogg.se
2011-01-10
09:23:44
09:23:44
Tjejen med problem
Eftersom jag nu sitter i multimediasalen och väntar på att bli hunsad av läraren, kan jag lika gärna skriva någonting riktigt exhalterande här på bloggen.
Jag är så fruktansvärt trött på den här jävla vinterjäveln. Och ja, jag VET att jag klagar på den här förbannade årstiden vartenda jävla år, eftersom den har en oförmåga att återkomma så ofta. Men jag känner bara att jag inte kan leva mitt liv ordentligt om jag inte får vräka ur mig diverse svordomar och förbannelser om denna årstid från helvetet, så jag gör det än en gång.
Alltför många gånger har jag fått stå och skakat och huttrat i all förtvivlan på grund av en mycket grundläggande orsak till att jag avskyr vintern så mycket som jag gör - kylan. Sedan kom snön, vilket gör det hela ytterligare mer omöjligt att genomlida. Åh, jag ÄLSKAR verkligen att pulsa. Så MYSIGT! Sedan kommer plusgrader som medför slask, vilket medför plogbilar som inte får sätta ner skoporna ända ner i marken på grund av att budgeten är överskriden, vilket gör att det blir underbara istäcken överallt.
Åh Gud, jag... Nej. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Rösta även gärna på min syster i den här fototävlingen:
http://fototavling.idg.se/profil/emma-sjolin
(Klicka upp bilderna, betygsätt med så många stjärnor som möjligt, och klicka på gilla-knappen)
2010-12-13
15:52:09
15:52:09
Trött
I väntan på bussen... Ja, då kan man ju lika gärna blogga om småskit.
Jag har blå påsar i matkassestorlek under ögonen. Det känns även som att någon på något outgrundligt sätt lagt in stora stenar i ögonlocken på mig. Därför är det då väldigt skönt att veta att man har en säng när man kommer hem.
Idag, förhoppningsvs, kommer jag ha en ligga-och-bara-existera-i-denna-hårda-och-ytterst-uttröttande-värld-dag.
Visst är det skönt med sådana dagar? Man borde ha fler ligga-och-bara-existera-i-denna-hårda-och-ytterst-uttröttande-värld-dagar. Men det kan ju vara lite svårt ibland...
2010-12-06
13:42:22
13:42:22
Jättejobbigt, verkligen.
Eftersom jag försöker (efter ungerfär en miljard tappra, med misslyckade försök) att få en blogg som är uppdaterad mer än en gång per sekel, så får jag helt enkelt ta och skriva om alla små skitsaker som händer i mitt liv. Men vad händer då? Ska jag skriva om hur jobbig jag tycker att denna förbannade årstid från helvetet är - än en gång? Eller att jag lägger ner mer pengar på mat och chips än kläder? Hmmm....
Nä.
Men mina naglar har fått möta ett öde som inte är i fransk manikyr-stil, direkt. Ja, de är i det där tillståndet då de för några dagar sedan var alldeles perfekt filade och långa - men efter diverse sysslor har förslitningarna på dem blivit oerhörda. Det började förra veckan då jag såg ett fasansfullt jack i min vassa, vita tumnagelspets. Utan vidare fundering, då det fanns annat som var viktigare, åkte jag och min syster till Pekås för att handla. Men ve och fasa! Den vita kanten på tumnageln var inte längre där! Så nu är den kort och ojämn och ful. Samma sak hände med min högra pekfingernagel. Den försvann, så den är nu trubbig och vedervärdig - som om jag sågat av den med en rostig kökskniv.
Min vänstra pekfingernagel dog, då jacket som uppstod även i den, tog över och rev av större delen av den. Det är ett stort jack i nageln på fingret till vänster om det sistnämnda, och jag börjar få panik här.
Nu. Ska. Jag. Hämta. Nagelsaxen. 
Dretgammalt...
2010-12-02
08:42:56
08:42:56
überjobbig
åh... Vilken kick jag får av musik en sån här vedervärdigt kall och tidig morgon. Mp3:n är min enda vän i Älvkulle-biblioteket. Och min fina high tech-mobil är inne på lagning. Ja, den heldog. Så nu får jag ha min barbierosa tejpade uråldriga mobil med flärplucka och KNAPPAR, under ungefär... två veckors tid. Det är hemskt. VGA-kamera <////3. Men, huvudsaken är ju att jag kan ringa med den. Och, det är lite kul att titta på bilder från sexan till sjuan. Jag vet inte hur många bilder på Ola Salo som finns där. Och en massa videor jag spelade in på roliga händelser.
Och då slog det mig.. Vad... Jobbig jag var :D Ja! Verkligen dretjobbig! Helt sjukt! Jag skrattade som en häst oavbrutet och jag levde bara i min egna lilla The Ark-värld.
Jag vill inte vara som jag var då. Men det är jag säkert.
Och då slog det mig.. Vad... Jobbig jag var :D Ja! Verkligen dretjobbig! Helt sjukt! Jag skrattade som en häst oavbrutet och jag levde bara i min egna lilla The Ark-värld.
Jag vill inte vara som jag var då. Men det är jag säkert.
2010-11-30
13:39:07
13:39:07
few
men var syns inget?
2010-11-30
13:07:47
13:07:47
Nämen... Det ser ju faktiskt rätt bra ut
Jag har funderat på om det ens är någon idé att ha en blogg, när den aldrig ens uppdateras. Det känns så meningslöst. Och dessutom var den så ful förut.
Men, jag tror det var den groteska designen som bidrog till stor del, att jag blev så oinspirerad till att uppdatera, och min systers löfte att hjälpa mig med att fixa en snygg design sköts upp hela tiden. Så, jag frågade Stéphanie hur hon fått så fin desgin till hennes blogg, och hon hjälpte mig på direkten! En annan blogg där man kunde ladda ner gratis kodmallar gjorde att jag fick det att bli såhär fint, och sedan fick jag även hjälp med headern.
Så förhoppningsvis kommer det fler uppdateringar från och med nu! Titta och njut! :) 
