Jahapp. Nu var jag sjuk. Igen.
I måndags tänkte jag att jag skulle trotsa förkylningen och gå till skolan. Det sket sig. Jag gick hem efter två lektioner, och jag stannade hemma igår.

Idag trotsade jag förkylningen som inte riktigt försvunnit, IGEN, och jag gick till skolan. Det sket sig. Jag gick hem efter 4 ½ lektioner. Så nu sitter jag i det åh så avlägsna Skåne och är förkyld.

Det om det.

Yngves danskurs har dragit igång sin glada dansvecka på skolan av Sannerud igen. Detta år ska vi varken lära oss kycklingdansen eller jenka. Detta år blir det SALSA. Ja, just det. Och eftersom jag har missat den första värdefulla danslektionen, så var jag inte särskilt "med" idag, när vi skulle skaka på höfterna och röra på fötterna. Men jag gjorde så gott jag kunde, och stapplade runt som en riktig klumpfot på halkigt golv.

Sedan, när vi dansat en stund och jag fortfarande knappast fått grepp om var man skulle sätta fötterna, så pausade den muntre Yngve musiken, och skulle demonstrera med en av alla elever, ute på dansgolvet. I mitten av dansgolvet. Så alla ska se. OCH KLART SOM HITLER HADE EN ROLIG MUSTASCH, så valde han MIG som demonstrant. 

Så med en snabb ryckning i armen var jag ute på dansgolvet med Yngves hand på min ena axel, och den andra runt min ena hand. Han skulle tillsammasn med mig demonstrera hur man skulle "öppna och stänga" med armarna och händerna (var barmhärtig. det är svårt att förklara danssteg med ord, utan gester). Jaja, det gick väl ganska fort, och till slut fick jag gå tillbaka till min förra danspartner och "dansa" lite. 

Sedan skulle han demonstrera ytterligare en gång, hur man skulle "öppna och stänga". Och vem var hans kandidat? JO, JAG! Öppna, stäng, öppna, stäng. Men den här gången skulle man vicka på höfterna. Och man skulle "stoppa" med händerna också. Jahaja, då var det bara att visa hur man gör, då, tänkte jag. Det gick sisådär, och nu var jag trött på att demonstrera.

SEDAN, när jag stapplat runt ännu en gång med min danspartner, pausar Yngve musiken IGEN, och ska demonstrera IGEN. Och vem skulle vara hans demonstrant? GISSA!       Jo, JAG! "det var en jävel...", tänkte jag, och förbannade den jävla helvetesdansen till helvetet.
JAJA, öppna, stäng, öppna, stäng "SÅHÄR GÖR MAN, SÅHÄR GÖR MAN INTE", gapade Yngve, fortfarnade lika munter, utan en enda tanke på att jag INTE KAN DANSA, men likförbannat skulle han ju  ha mig som demonstrant varenda förbannade jävla gång. När vi visat upp hur man skulle "öppna och stänga händerna" en tredje gång, visade han hur man inte skulle göra, för i såna fall blir det VALS.

DÅ tar Yngve med mig på en liten SPONTAN SVÄNGOM MED VALS.
SOM OM JAG INTE REDAN VAR FÖRUDMJUKAD NOG!
Det blev ingen vidare vals. Ena stunden var min vänsterarm borta i Kina och andra stunden var högerbenet uppe i näsan och sedan surrade jag bort till min plats.

Ja, det var väl bara dagens händelse.

Imorgon ska jag inte till skolan.

Härrå.