Jag ber om ursäkt för att jag än en gång tjatar om den fantastiska nyheten att jag idag har beställt tvådagarsbiljetter till mig och Emma till Metaltown och att vi ska se Rammstein. Men jag känner nu, att jag är i ett tillstånd där jag måste få utlopp för mina känslor på något sätt, för just nu känner jag ungefär allt. 

Tidigare ikväll, efter många om och men, övertalade jag och min kära syster vår pappa att låna ut pengar till oss så att vi äntligen kunde beställa dessa förbaskade biljetter till Metaltown. Jag kände att detta kanske är min enda chans att se Rammstein live, och jag var helt enkelt tvungen att ta den chansen. Jag har länge gått runt och känt en gnagande ångest inom mig, när jag tänkt på att med bara några klick på metaltowns hemsida, kan man beställa biljetter. Där ute finns biljetterna, och vem som helst kan beställa, och i vilken sekund som helst kan de ta slut. Och om jag då inte skulle ha en biljett, så skulle min livslust vara... tja, nästan obefintlig.

Men, nu har vi beställt biljetterna. Nu är de våra. De har bara inte hamnat i brevlådan än..

Just för tillfället har jag väldigt svårt att förstå situationen jag är i. Jag kan helt enkelt inte förstå, att jag ska se Rammstein live. Jag ska på Metaltown. Om allt går enligt planerna, vill säga.

Just det.. Om allt går enligt planerna. Det är det som gnager i mig nu. Jag oroar mig för att nånting kommer gå vedervärdigt snett. Kanske att jag får extrem fladderdreta precis innan jag har anlänt till Frihamnen i Göteborg, där Metaltown äger rum.. Att jag kanske missar tåget, eller helt enkelt tappar biljetten. Nejnejnejnejnejnejnej. Det får inte hända. Det ska inte hända. Det kommer inte hända. Jag får helt enkelt vara väldigt duktig, lydig och snäll innan 18 juni, så att jag inte drabbas av extremt dålig karma...

Men, förutom oron, vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Jag vill skutta, trippa, hoppa, sjunga, gråta, skrika, JA ALLT MÖJLIGT, men jag  känner att jag måste få utlopp för alla mina känslor!!! Fast det har jag ju redan nämnt... Men eftersom jag inte kan skutta och hoppa och trippa och skrika och sjunga, i och med att klockan nu är 01.02 och min pappa genomgår sin skönhetssömn, så får jag skriva ut känslorna istället.

Ja, och nu är det gjort! :D

Åh gud, jag fattar det inte. Jag. Kan. Helt. Enkelt. Inte. Fatta. Det.

Jag tror jag ska försöka sova nu...


Här är de.. Dem ska jag se...